Tillgänglighetsdirektivet och din webbplats: det här gäller för svenska företag

Tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act) gäller i Sverige sedan den 28 juni 2025 genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Säljer du till konsumenter via en webbplats eller app ska den gå att använda för personer med funktionsnedsättning, om ditt företag inte är ett mikroföretag. I praktiken betyder det att webbplatsen ska följa WCAG 2.1 på nivå AA och att du ska kunna visa hur tjänsten uppfyller kraven.

Den här texten är en översikt, inte juridisk rådgivning. Är du osäker på om ditt företag omfattas, prata med en jurist eller läs myndigheternas vägledning som vi länkar till nedan.

Vad är tillgänglighetsdirektivet?

Direktivet heter formellt direktiv (EU) 2019/882 och ska ge samma tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster i hela EU. Sverige har genomfört det i lag (2023:254), som ibland kallas tillgänglighetslagen eller LPTT.

Det är lätt att blanda ihop med DOS-lagen. DOS-lagen gäller offentlig sektor, och det är den som kräver en tillgänglighetsredogörelse. Tillgänglighetsdirektivet riktar sig i stället till privata företag som erbjuder vissa tjänster och produkter till konsumenter.

Vem omfattas?

Lagen räknar upp de tjänster som omfattas. För de flesta företag är det e-handelstjänster som är relevanta. Lagen definierar dem som tjänster som tillhandahålls på distans, via webbplats eller app, på begäran av en konsument i syfte att ingå ett konsumentavtal. Det är alltså inte bara klassiska webbshoppar, utan också till exempel bokning och köp av tjänster online.

Mikroföretag som tillhandahåller tjänster är undantagna. Enligt lagen är ett mikroföretag ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro.

Situation	Omfattas av kraven?
Webbshop som säljer till konsumenter, 10 anställda eller fler	Ja
Webbshop som säljer till konsumenter, färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning	Nej, undantag för mikroföretag
Onlinebokning där konsumenten ingår avtal på webbplatsen	Ja, om det inte är ett mikroföretag
Banktjänster för konsumenter, e-böcker, biljetter och information för persontrafik	Ja
Ren informationssajt utan köp eller avtal	Normalt inte som e-handelstjänst
Försäljning enbart till andra företag (B2B)	Normalt inte, definitionen gäller konsumentavtal

Tabellen är förenklad. Gränsfallen, till exempel en sajt som tar emot förfrågningar men där avtalet sluts någon annanstans, bör du bedöma med hjälp av myndighetens vägledning eller en jurist.

Vilken myndighet har tillsyn?

Enligt förordningen (2023:676) är ansvaret uppdelat:

Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsyn över e-handelstjänster, banktjänster och elektroniska kommunikationstjänster, och är marknadskontrollmyndighet för produkterna.
Mediemyndigheten har tillsyn över tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster.
Myndigheten för tillgängliga medier har tillsyn över e-böcker.
Konsumentverket och Transportstyrelsen delar på tillsynen av persontrafiktjänster.

Myndigheterna kan förelägga ett företag att rätta till brister, och lagen ger möjlighet att ta ut sanktionsavgift på lägst 10 000 och högst 10 miljoner kronor, beroende på hur allvarlig och omfattande överträdelsen är.

Det finns övergångsregler fram till den 27 juni 2030, men de gäller främst produkter som redan användes för att tillhandahålla tjänsten och avtal som ingicks före den 28 juni 2025. Räkna inte med att de ger din webbshop ett generellt anstånd.

Vad betyder “tillgänglig” i praktiken?

Enligt PTS ska tjänsterna gå att uppfatta, hantera och förstå, och de ska vara robusta. Följer du en harmoniserad standard antas du uppfylla kraven. Den standard som används som referens i dag är EN 301 549, och för webbinnehåll bygger den på WCAG 2.1 nivå AA. En ny version av standarden baserad på WCAG 2.2 är på väg, så den som bygger nytt gör klokt i att sikta på WCAG 2.2 redan nu.

En praktisk checklista

Kontrast. Vanlig text behöver en kontrast på minst 4,5:1 mot bakgrunden, stor text minst 3:1.
Tangentbord. Allt ska gå att göra utan mus, hela vägen genom kassan.
Synligt fokus. Den som använder tangentbord ska alltid se var på sidan hen befinner sig.
Alt-texter. Bilder som bär information behöver en beskrivande alt-text. Dekorativa bilder ska ha tom alt-text.
Formulär. Varje fält ska ha en riktig etikett, och felmeddelanden ska säga vad som är fel och hur man rättar det.
Undertexter. Förinspelad video med ljud behöver textning.
Zoom. Sidan ska fungera när texten förstoras till 200 procent, utan att innehåll försvinner.
Tydligt språk. Korta meningar, begripliga rubriker och knappar som säger vad som händer.

Automatiska verktyg hittar en del av felen. Resten kräver att någon faktiskt navigerar sidan med tangentbord och skärmläsare.

Information om tjänstens tillgänglighet

Du ska ta fram information om hur tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven. Enligt PTS vägledning ska den finnas i tjänstens allmänna villkor eller i ett motsvarande dokument, beskriva tjänsten och hur den fungerar, och sparas så länge tjänsten tillhandahålls.

Det är alltså inte samma sak som den tillgänglighetsredogörelse som offentlig sektor måste ha enligt DOS-lagen, även om många företag väljer en liknande form. Det viktiga är att informationen är sann, lätt att hitta och att den i sig går att läsa för alla.

Varför det också lönar sig

Tillgänglighet är inte bara ett lagkrav. Mycket av det som gör en sida tillgänglig gör den också lättare att använda för alla, och lättare för sökmotorer och AI-assistenter att tolka:

Tydlig struktur. Riktiga rubriker och beskrivande länkar hjälper både skärmläsare och sökmotorer att förstå innehållet. Samma sak gör dig lättare att citera i AI-sök.
Alt-texter. Google använder alt-text för att förstå vad en bild visar.
Färre avhopp. Ett formulär som är lätt att fylla i och ett tydligt felmeddelande i kassan tappar färre kunder, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller bara sitter med mobilen i solen.

Tillgänglighet är heller inget man bockar av en gång. Varje ny produktsida, kampanj och kassauppdatering kan införa nya fel, så det behöver ingå i det löpande arbetet med webbplatsen.

Vanliga frågor

Gäller tillgänglighetsdirektivet min lilla webbshop?

Inte om ditt företag är ett mikroföretag, alltså har färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning. Växer du förbi gränsen gäller kraven.

Räcker det med ett tillgänglighetsplugin eller overlay?

Nej, ett verktyg som läggs ovanpå sidan ändrar inte hur koden fungerar. Tillgängligheten behöver byggas in i själva webbplatsen och testas.

Vad händer om jag inte följer lagen?

Tillsynsmyndigheten kan först uppmana dig att rätta bristerna inom en viss tid. Rättas de inte kan det bli föreläggande eller sanktionsavgift.

Måste jag ha en tillgänglighetsredogörelse?

Kravet på tillgänglighetsredogörelse kommer från DOS-lagen och gäller offentlig sektor. Omfattas du av tillgänglighetsdirektivet ska du i stället ha information om tjänstens tillgänglighet, till exempel i dina allmänna villkor.

Så hjälper Almano

Vi bygger och driver webbplatser och e-handel för företag i Norden och resten av EU, och vi arbetar i en månatlig cykel: bygga, mäta, lära, förbättra. Det gör det enklare att hålla tillgängligheten på plats när sajten förändras, i stället för att laga allt i efterhand. Läs mer om våra tjänster.

Vill du gå igenom vad lagen betyder för just din webbplats? Boka ett kostnadsfritt samtal.